Kvinnor har idag högre utbildning och bättre studieresultat än män. Samtidigt tjänar kvinnor mindre än män och har svårt att nå de riktigt höga positionerna i näringslivet. För att råda bot på detta har många länder infört lagar om kvotering och frågan diskuteras också i Sverige.
I ett internationellt perspektiv är svenska bolag bra på att tillsätta kvinnor i ledande positioner. Trots detta är det endast 34 procent kvinnor i de största bolagens styrelser och bara 24 procent i ledningsgrupperna. Det här speglar den manliga dominansen i näringslivet där män gärna rekryterar andra män som liknar dem själva. Kvotering kan råda bot på detta genom att tvinga företagen att tänka vidare och inte enbart leta efter kompetens i den närmsta bekantskapskretsen.
Att kvinnors kompetens fortfarande värderas lägre än mäns speglas även i lönerna. Kvinnor tjänar i snitt över 10% mindre än män. Det här beror delvis på att kvinnor väljer yrken med lägre ingångslöner och sämre löneutveckling. Men även när faktorer som utbildning och yrkesval räknas bort återstår en oförklarad löneskillnad på cirka 4 procent. En lönekartläggning ger jämställdare löner genom att den kan synliggöra omedveten lönediskriminering. Vid en lönekartläggning undersöker arbetsgivaren om löneskillnader mellan kvinnor och män som utgör likvärdiga arbetsuppgifter beror på deras kön. Vid sidan om kvotering är detta ett bra sätt att på sikt skapa ett jämställt arbetsliv.
Jämställda bolag mer lönsamma
Flera studier både i Sverige och internationellt visar att bolag med fler kvinnliga chefer och kvinnor i styrelsen på sikt är mer lönsamma än bolag med färre eller inga kvinnliga ledare. Jämställda företag både växer snabbare och har högre vinstmarginaler. Samtidigt är jämställda bolag bättre på att locka till sig, behålla talangfull personal och har högre innovationsgrad. Att kvotera in kvinnliga talanger till ledande positioner kan vara ett sätt att bryta gamla strukturer och få in nya idéer och tankar som på sikt även leder till ekonomisk tillväxt.